Nattarbete - Beskrivning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

• Syfte
• Bakgrund
• Ur Arbetsmiljöverkets vägledning om medicinska kontroller
• Hälsoekonomi
• Vägledning för företagshälsan
• Källor och referenser

Syfte

Syftet med föreskriften Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2019:3 är enligt 1§ att minska risken för ohälsa relaterad till arbetet genom medicinska kontroller som

1. visar om arbetstagarens hälsotillstånd medger en viss typ av arbete,
2. ger möjlighet att tidigt upptäcka tecken på ohälsa som beror på expone­ring, och
3. ger underlag för åtgärder på arbetsplatsen.

Som stöd för företagshälsan att utföra en medicinsk kontroll som lever upp till syftet innehåller HPI:s tjänst en hälsodeklaration (för att undersöka deltagarens bild av sitt hälsotillstånd, aktuella besvär och sin arbetsmiljö), stöd för den kliniska undersökningen samt automatgenererade och redigerbara råd till deltagare och arbetsgivare.

Bakgrund

Natt- och skiftarbete innebär en ökad stress för kroppen, som är anpassad för vakenhet under dagen och sömn under natten. Beräkningar från Arbetsmiljöverket visar att mer än 700 dödsfall per år kan relateras till skiftarbete. I Arbetsmiljöverkets kunskapssammanställning om arbetsrelaterad dödlighet konstateras att långa arbetsveckor och nattarbete innebär ökad risk för ischemisk hjärtsjukdom och stroke. Flera studier har indikerat att kvinnor som arbetar natt har en ökad risk för bröstcancer, och International Agency for Research on Cancer (IARC) klassificerade 2010 skiftarbete som stör dygnsrytmen som en trolig orsak till bröstcancer. Det finns också kunskapsöversikter som ifrågasatt sambandet mellan nattarbete och bröstcancer, så man får säga att läget är lite oklart.

Ur Arbetsmiljöverkets vägledning om medicinska kontroller

Människans naturliga dygnsrytm styrs av ljuset, och innebär aktivitet under dagen, och sömn under natten. Olika personer behöver olika mycket sömn. Sömnbehovet varierar mellan 6–9 timmars sömn per dygn.

Enstaka dygn med kortare sömn, har marginell inverkan på vakenhet och prestation. Längre episoder med förskjuten dygnsrytm, exempelvis vid långvarigt nattarbete, kan orsaka sömnstörningar och bidra till ohälsa som högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, mag-tarmbesvär och diabetes typ 2. Risken stiger med ökande ålder. Det finns studier som pekar på att det också finns en ökad risk för vissa cancerformer. 

Trötthet, och risken för olyckor är normalt som störst mellan klockan 03–05.

Om en arbetstagare har – eller upplever – ohälsa, som kan bero på nattarbete, behöver arbetsgivaren få återkoppling om att nattarbete kan utgöra en risk för arbetstagaren.
 

Bra information finns också i Stressforskningsinstitutets temablad om sömn, säkerhet och hälsa. Där framgår vikten av att väga in hela situationen i bilden. Skiftarbetare som är utsatta för dålig arbetsmiljö verkar exempelvis ha en större risk för hjärt- och kärlsjukdom än skiftarbetare som har en bra arbetsmiljö. En osund livsstil där individen äter onyttigt och oregelbundet, har låg fysisk aktivitet eller röker kan förstärka de negativa effekterna av skiftarbete.

I SBU:s rapport ”Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar” (2013) framhålls också vikten av att skapa sig en helhetsbild av deltagarens arbetssituation och fritid. Det finns också en bra figur över hur många aspekter begreppet ”arbetstid” innefattar.

Hälsoekonomi

Arbetsmiljöverket kan inte döma ut sanktionsavgift om man underlåtit att göra ”nattkontroller”, men om det framkommer vid inspektion eller i andra sammanhang, kan AV anmoda arbetsgivaren att åtgärda bristen. Viktigt att påpeka för arbetsgivaren att denne ekonomiskt sett ändå har mycket att vinna på att medarbetarna undviker att utveckla ohälsa. Vad gäller nattarbete är många av riskerna nära förknippade med levnadsvanor, där nattarbete både kan öka risken för negativa levnadsvanor och kan addera till dåliga levnadsvanors negativa effekter. Man kan uttrycka det som att de som arbetar natt behöver vara ännu bättre på att ha goda vanor i övrigt. I Mynak:s arbetshälsoekonomiska verktyg finns bra beskrivet hur forskning visar ett tydligt samband mellan anställdas hälsostatus och kostnader för arbetsgivare och hur arbetsgivaren själv kan beräkna det. Ett sätt att minska dessa kostnader är att främja hälsa genom att förbättra de anställdas levnadsvanor. Studier visar att en minskning i antalet riskbeteenden resulterar i minskad sjukfrånvaro med 1−2 procent. Avkastningar på investeringar i hälsofrämjande insatser ligger på mellan 0,5 och 2,7 gånger insatsen (utöver humana värden som minskat lidande).

Några exempel som tas upp:

• Låg fysisk aktivitet ger upp till 27% högre sjukfrånvaro
• Riskkonsumtion av alkohol ger upp till 40% högre sjukfrånvaro
• Dåliga levnadsvanor skapar negativa konsekvenser i verksamheten och minskar produktiviteten
• Insatser på individnivå lockar framförallt de med redan goda levnadsvanor och inte de som mest behöver en förändring.
• Förändring av levnadsvanor har större sannolikhet att lyckas om förändringen sker i ett sammanhang, som exempelvis en arbetsplats (eller varför inte vid en medicinsk kontroll)

Vägledning för företagshälsan

Källor och referenser

Arbetsmiljöverkets föreskrift Medicinska kontroller i arbetslivet (AFS 2019:3) samt vägledning till dem som utför medicinska kontroller. 2018.

Arbetsmiljöverket. Kunskapssammanställning 2019:3 Arbetsrelaterad dödlighet – delrapport 1. 2019.

Myndigheten för Arbetsmiljökunskap. Riktlinjer för hälsoundersökningar i arbetslivet (2024) och tillhörande arbetshälsoekonomiska verktyg (2019).

SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering. Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar En systematisk litteraturöversikt. 2013.

Stockholms Universitet. Stressforskningsinstitutets temablad Skiftarbete, hälsa och säkerhet (Publiceringsår framkommer inte)