Bly - Beskrivning

Ändrad den Tis, 28 jan. vid 5:34 E.M.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Syfte
Bakgrund
Vägledning för företagshälsan
Sammanställning av föreskrift och vägledning
Källor och referenser

Syfte

Syftet med föreskriften Medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2023:15 är enligt 1 kap. 1§ att minska risken för ohälsa relaterad till arbetet genom medicinska kontroller som

visar om arbetstagarens hälsotillstånd medger en viss typ av arbete,
ger möjlighet att tidigt upptäcka tecken på ohälsa som beror på exponering, och
ger underlag för åtgärder på arbetsplatsen.

Som stöd för företagshälsan att utföra en medicinsk kontroll som lever upp till syftet innehåller HPI:s tjänst en hälsodeklaration (för att undersöka deltagarens bild av sitt hälsotillstånd, aktuella besvär och sin arbetsmiljö), stöd för den kliniska undersökningen samt automatgenererade och redigerbara råd till deltagare och arbetsgivare.

Bakgrund

Förekomst

Enligt Arbetsmiljöverkets siffror är i storleksordningen totalt 500 personer sysselsatta med bly i Sverige, vid totalt omkring 100 olika företag. Av dessa sysslar de största företagen med utvinning av malm och framställning av metaller. Även några glasbruk med många anställda berörs. Dessa företag sysselsätter största delen av de blyexponerade arbetstagarna. Den största användningen av bly i samhället är i batterier och vid tillverkning och återvinning av batterier finns risk för exponering över gränsvärden. Smältverk, gjuterier och bilverkstäder är andra exempel på arbetsmiljöer där bly kan förekomma. Också vid skrotning, återvinning och annan behandling av blymålad plåt kan blyexponering ske.

Bly finns naturligt i berggrunden och sprids också i miljön från industrier, till exempel vid metallframställning och produktion av el och värme. Att bly finns i miljön beror också på att bilbensin tidigare innehöll bly. Livsmedel som kan använda mycket bly är skaldjur och vilt (skjutet med blyammunition). Bly kan också frigöras från glasyrer i utländskt keramiskt hantverk och vid tillagning eller förvaring av mat i gamla/antika metallkärl. Om man bor i ett område där jorden och berggrunden är mineralrik kan det finnas risk för höga halter bly och andra tungmetaller i dricksvattnet. Den som har en egen brunn ansvarar själv för vattenkvaliteten och för att hålla brunnen i bra skick. Kalebasskrita som ibland används av gravida mot illamående kan innehålla mycket höga blyhalter.

Man har arbetat länge med att begränsa förekomsten av bly såväl i den allmänna miljön, som i arbetsmiljön och halten bly i blod hos befolkningen har successivt minskat. Normalvärden är idag 0,2 µmol/l hos män och 0,15 µmol/l hos kvinnor.

Hälsoeffekter och biologiska exponeringskontroller

I arbetsmiljön exponeras man oftast genom inandning av blyhaltigt damm. Hur mycket bly som tas upp av lungorna beror på hur stora blypartiklarna är. Blydammet kan också lägga sig på händer och arbetskläder och på så sätt komma i kontakt med mat och snus och sedan tas upp av mag-, tarmsystemet. Järnbrist ökar upptaget av bly.

Försämrad fostertillväxt och effekter på centrala nervsystemet hos barn har i olika studier rapporterats i grupper med genomsnittliga blodblyvärden (gravida kvinnor/foster/barn) i området 0,1–0,5 μmol/l och det är därför viktigt att hålla kvinnor i barnafödande ålder under noga uppsikt. Helst ska inga fertila kvinnor utsättas för exponering för bly, så att halten i blod överstiger normalvärdet (”bakgrundsexponeringen”) i svensk kvinnlig allmänbefolkning.

Påverkan på blodtryck har i stora studier setts vid blodblynivåer på 0,4 μmol/l. Effekter på njurarna, nervsystemet och det endokrina systemet samt DNA-skada har rapporterats hos yrkesmässigt exponerade vid gruppmedelvärden för blodbly på 1,5 μmol/l. Påverkan på hemoglobinkoncentration, immunsystem och spermiekvalitet har rapporterats i grupper med genomsnittliga blodblyvärden omkring 2 μmol/l.

Biologiska exponeringskontroller

Att mäta blodblyhalten hos medarbetarna är ett sätt att kontrollera att exponeringen inte är för hög i arbetsmiljön. Om värdena stiger är det ett tydligt tecken till arbetsgivaren att något måste göras för att begränsa exponeringen. Se grafiken nedan för vilka nivåer som gäller olika grupper.

Sammanställningarna av resultatet av provtagningarna ska inte längre sändas in till Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket kan ta del av sammanställningarna vid inspektioner.

Vägledning för företagshälsan

Arbetsmiljöer där bly kan förekomma är:

Metallgjuterier
smältverk
batteritillverkning
skrothantering
målning med blyhaltiga färger
svetsning/skärning i metall som målats med blyhaltig färg
tillverkning av emalj, mässings-/tenn-/bronsvaror, vissa plaster, glas/ keramik, ammunition.

Kvinnliga arbetstagare, som är yngre än 50 år, ska informeras om att blyexponering under en graviditet kan innebära risk för skador på fostret.

Bly tas upp i kroppen via

Luftvägarna. Inandning av damm, som innehåller bly, är den vanligaste exponeringsvägen i arbetsmiljön. Mängden bly som tas upp via lungorna beror på partikelstorleken. Upp till 50 % av fina partiklar kan gå över till blodet.

Mage och tarm. Bly kan även finnas i glaserade/emaljerade kärl. I viltkött kan blyinnehållande hagel finnas. Upp till 10–15 % av det bly man får in via munnen kan tas upp i mage och tarm. Järnbrist ökar upptaget av bly.

I arbetsmiljön kan blydamm på händer och arbetskläder komma i kontakt med mat, snus, kosmetika med mera och bidra till ytterligare exponering. Det är därför mycket viktigt att

blyinnehållande damm inte sprids i, eller utanför, arbetslokalerna
personlig skyddsutrustning, som kan innehålla blyinnehållande damm, inte bärs utanför arbetslokalerna
mat, dryck, ny ”prilla” med mera inte hanteras i arbetslokalerna.

Besvär som kan uppstå

Bly binds i de röda blodkropparna och förkortar deras livslängd, vilket kan leda till blodbrist (anemi). Bly förs med blodet till kroppens olika organ och kan nå foster via moderkakan. Bly kan även utsöndras i bröstmjölk.

Bly kan påverka hjärnan. Ju yngre en person är, desto större är risken för påverkan på minne, reaktionstid, uppfattningsförmåga, sinnesstämning, balans med mera. Foster och spädbarn är särskilt känsliga.

Bly kan påverka nerver i armar och ben och ge domningar, stickningar, känselbortfall med mera. Nerverna i matsmältningskanalen kan också påverkas och ge förstoppning och buksmärtor.

Bly kan skada njurarnas funktion, vilket i sin tur kan leda till högt blodtryck.

Bly inlagras tämligen enkelt i skelettet.

Bly försvinner från kroppen via urin och avföring. Halveringstiden för bly, som är bundet i de röda blodkropparna, är ca en månad.

Halveringstiden för det bly som hunnit inlagras i skelettet, är mellan 5–50 år.

Frisättningen av bly från skelettet ökar under perioder med ökad benomsättning, vilket i sin tur ökar blyhalten i blodet. Ökad benomsättning sker bland annat i samband med graviditet eller amning.

Att särskilt tänka på vid läkarundersökningen

Om arbetstagaren har någon diagnos, som innebär störning i själva blodbildningen, exempelvis porfyrisjukdom, kan det vara svårt att utreda eventuell blypåverkan hos arbetstagaren.

Exempel på när tjänstbarhetsintyg inte ska utfärdas

Tjänstbarhetsintyg för arbete som innebär exponering för bly enligt 7 kap 1§ ska inte utfärdas för arbetstagare

som har en diagnos (enligt ICD-10) eller hälsotillstånd, som innebär en ökad risk för ohälsa eller skada vid blyexponering

vars senaste biologiska exponeringskontroll visar att blyhalten i blod överstiger det gränsvärde som innebär arbetsförbud

som är gravida eller som ammar.

Tjänstbarhetsintyget kan inte dras in vid för höga blyhalter i blodet

Även om en arbetstagare får arbetsförbud på grund av att blyhalten i blodet är för hög, påverkas inte ett giltigt tjänstbarhetsintyg.

Om en biologisk exponeringskontroll visar att blyhalten i blodet överstiger gränsvärdet för arbetsförbud, ska arbetstagaren

inte arbeta med bly och
genomgå en läkarundersökning för att ta reda på om, och i så fall vilka, besvär som uppstått till följd av den förhöjda blyhalten i blodet och
vänta med att arbeta med bly tills blyhalten i blodet har sjunkit till en nivå under gränsvärdet.

Arbetstagaren har alltså kvar sitt tjänstbarhetsintyg. De höga blyhalterna i blodet, och arbetsförbudet, ska dock tas med i bedömningen när det är dags att förnya tjänstbarhetsintyget.

I bilaga 7 framgår vad som ska ingå i den medicinska kontrollen.

Biologiska exponeringskontroller för bly, 7 kap 4-5 §§

Det finns inga direkta samband mellan blyhalten i arbetsmiljön och blyhalten i blodet hos arbetstagare

Olika personer har olika förmåga att ta upp bly i kroppen. Varje arbetstagare, som exponeras för bly, måste därför kontrolleras genom blodprov.

Det är individuellt hur en människa påverkas av bly. Om ohälsa uppstår, måste läkaren göra en individuell bedömning, om bly kan vara orsaken till arbetstagarens ohälsa

Sammanställning och länk till föreskrifter

I andra kapitlet i AFS 2023:15 kan du läsa generella regler om hur arbetsgivaren ska göra för att anordna den medicinska kontrollen och hur återkopplingen ska göras (samma bestämmelser för alla medicinska kontroller som regleras i AFS 2023:15).

Vad gäller föreskrifterna för medicinska kontroller och biologiska exponeringskontroller för bly finns de i kap 7 samt i bilaga 7.