Klättring med stor nivåskillnad - Läkarstöd bedömning

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

• Vad läkarundersökningen ska innehålla
  • Enligt AFS 2019:3 (inkl ändringar enligt 2023:16) 
  • Förutsättningar för en bra medicinsk kontroll
• Checklista - Läkarbesöket
• Om sammanfattningen på Plustoo.com
  • Information från hälsodeklarationen
  • Mätningar och undersökningsresultat
  • Klinisk undersökning, kardiovaskulär riskvärdering och bedömning
  • Bedömning för Tjänstbarhetsintyg
  • Publicering i journal
• Intervall medicinska kontroller

Vad läkarundersökningen ska innehålla

Enligt AFS 2019:3 (inkl ändringar enligt 2023:16)

Förutsättningar för en bra medicinsk kontroll

För att utföra medicinska kontroller vid arbeten som innebär klättring med stor nivåskillnad, står i föreskriften att läkaren som utför kontrollerna bör ha god kunskap om: 

1. vad arbetsmiljöarbete innebär, 
2. om arbetstagarens exponering och arbetsförhållanden, och 
3. klinisk kompetens att undersöka och utreda relaterade besvär.

För att kunna uppfylla de första två kraven kan man som läkare ställa krav på att få information om den aktuella arbetsplatsen och helst har fått besöka den, för att skapa sig en uppfattning om hur den aktuella fysiska, organisatoriska och sociala arbetsmiljön är beskaffad och arbetsgivarens mognadsgrad i arbetsmiljöarbetet. Det görs helst tillsammans med ett team med exempelvis företagssköterska, arbetsmiljöingenjör och ergonom.

Föreskriften säger också att den medicinska kontrollen ska innefatta en sambandsbedömning ”I en beställning av medicinska kontroller ska ingå att den som utför den medicinska kontrollen ska bedöma om det i kontrollen framkommer teck­en på samband mellan ohälsa – generellt eller individuellt – och faktorer i ar­betsmiljön, och om möjligt föreslå åtgärder.” (13 § AFS 2019:3). För att göra en sådan bedömning av sambandet krävs att man har en del kunskap kring klättring med stor nivåskillnad och dess risker.

Checklista - Läkarbesöket

Om sammanfattningen på Plustoo.com

Information från hälsodeklarationen

Hälsodeklarationens syfte är att underlätta vid anamnesupptagandet, så att man inte missar någon viktig del och följer föreskriften. Deltagaren får i lugn och ro svara på frågor, vilket blir ett bra sätt att förbereda sig inför den medicinska kontrollen. Man har haft tid att kontrollera årtal och tidigare exponeringar och undersökningar. Det finns inget sätt att garantera att de svar deltagaren ger, varken i hälsodeklarationen eller i samtalet är korrekta, en namnunderskrift gör egentligen ingen juridisk skillnad. Det är upp till deltagaren att välja vilka svar man ger angående sin hälso- och arbetssituation. Vissa saker kan objektivt verifieras genom mätningar och undersökningar, men inte allt. Det är en viktig uppgift för utföraren att på ett pedagogiskt sätt få deltagaren att förstå att syftet med den medicinska kontrollen är att värna deltagarens och dess kollegors hälsa och säkerhet. 

Hälsodeklarationen har uppdaterats för att harmonisera med förändringar i den medicinska kontrollen som gäller från och med 1 januari 2024 (se ändringsföreskrift), där arbetsprov med EKG-registrering byts mot vilo-EKG och lipider, för att ge läkaren ett bättre underlag för den kardiovaskulära riskbedömningen. I samband med förändringen som också omfattade medicinska kontroller vid rök- och kemdykning presenterade Arbetsmiljöverket rapporten ”Kardiovaskulär riskbedömning av rök- och kemdykare vid medicinsk kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg”. Rapporten tar visserligen sin utgångspunkt i rök- och kemdykares arbetssituation, men delarna som handlar om vilka metoder som kan användas för screening av kardiovaskulär riskbedömning i syfte att bestämma risken för allvarlig kardiovaskulär sjukdom det kommande året kan appliceras också för de som klättrar med stor nivåskillnad. Vi har också valt att komplettera hälsodeklarationen med vissa av frågorna från det rekommenderade frågeformuläret från Riksidrottsförbundet.

Högt upp till höger syns den här symbolen för anteckningar

När man klickar på ikonen får man möjlighet att, under tiden som man går igenom deltagarens svar på hälsodeklarationen, skicka med kommentarer till deltagaren (hamnar i deltagarens hälsokonto), till anamnesen (t ex en kommentar till något av svaren som man vill ska finnas dokumenterat i journalen) och till grupprapporten (viktiga saker som man vill ska återkopplas till arbetsgivaren vid återkopplingen av gruppens resultat).

I Hälsodeklarationens inledning syns deltagarens svar på hur denne ser på sin exponering hos nuvarande och tidigare arbetsgivare och också på fritiden. I den här delen är det inget som rödmarkeras.

Höjdarbete och särskilt klättring ställer höga krav på fysisk arbetsförmåga, varför man i hälsodeklarationen får frågor om man har tillstånd, som skulle kunna leda till plötslig funktionsförlust. 

Ovanstående frågor avser att se om det finns astmatiska besvär, som skulle kunna utgöra problem vid arbetsuppgifter i stark kyla, men starka dofter eller isocyanater t ex. 

Man får också svara på frågor om man har kroppsliga smärttillstånd och dess relation till arbetet: 

Frågor ställs också om sömnbesvär, för att efterhöra risk för plötslig trötthet: 

Frågor ställs också kring upplevda syn-, hörsel- och balansrubbningar, bruk av läke-, njutnings-, missbruks- eller dopningsmedel med inverkan på vakenhet, omdöme eller blodtryck samt tidigare kontakter med den psykiatriska vården.

Ärftlighet kan vara av betydelse vid bedömning av sambandet mellan nuvarande besvär och aktuellt arbete och också risken för att utveckla olika tillstånd.

De flesta tillstånd som efterfrågas är de som också rapporten ”Kardiovaskulär riskbedömning av rök- och kemdykare vid medicinsk kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg” föreslår. Dock återfinns ett par ytterligare sjukdomar/tillstånd i listan, epilepsi, glaukom och bröstcancer, vilket har sin grund i att de efterfrågas vid andra medicinska kontroller. För att kunna kombinera flera olika medicinska kontroller, exempelvis rök- och kemdykning och nattundersökning måste av tekniska skäl samtliga ärftliga tillstånd som man kan vara av intresse vid någon medicinsk kontroll också synas vid samtliga medicinska kontroller.

Mätningar och undersökningsresultat

För att resultatet ska nå deltagaren via hälsokontot, sammanräknas till gruppstatistik och visas för läkaren i sammanfattning inför bedömning av tjänstbarhet behövs de föras in manuellt i Plustoo. Varje företagshälsa behöver själva ta ställning till vilka mätvärden/prover/undersökningar som ska matas in i programvaran

Under mätvärden syns t ex BMI, blodtryck, ev ortostatiskt test och syn. Resultaten syns oavsett om de är normala (grönmarkerade) eller utanför referensintervall (rödmarkerade). 

Under undersökningsresultat återfinns resultat av provtagning och de undersökningar som finns inlagda i Plustoo från exempelvis ortostatiskt test och vilo-EKG

Klinisk undersökning, kardiovaskulär riskvärdering och bedömning

Klicka på Lås Upp i översta högra hörnet för att fylla i Klinisk Undersökning. Det som skrivs här kommer med i den PDF som läggs in i journalen, så slipper man hoppa mellan Plustoo och journalprogramvaran. Det som är obligatoriskt att undersöka enligt föreskriften är

• hjärta,
• lungor och
• blodtryck

Obligatoriskt är också att bedöma  

• vilo-EKG och
• blodfetter

innan man sysselsätts i arbete och sedan med intervall utifrån ålder samt att utifrån resultat av ovanstående göra

• åldersanpassad kardiovaskulär riskbedömning.

Avsnittet Kardiovaskulär Riskvärdering syftar till att underlätta dokumentationen av den åldersanpassade kardiovaskulära riskbedömning som enligt föreskriften ska göras varje år och efter 40 års ålder också ska ingå att man använder sig av ett vedertaget riskvärderingsverktyg. Vi har valt att lägga in SCORE2 i plattformen, men det är upp till varje läkare att bestämma vilket riskvärderingsverktyg man vill använda. Vid diabetes kan exempelvis Nationella Diabetes Registrets riskmotorer användas https://www.ndr.nu/IFrameRisk/.

Avsnittet följer i stort vad som rekommenderas för ett resultatformulär i rapporten ”Kardiovaskulär riskbedömning av rök- och kemdykare vid medicinsk kontroll med bedömning för tjänstbarhetsintyg”, bilaga 2.

Först ges en överblick av anamnes, hjärtstatus, blodtryck, vilo-EKG, lipidstatus och riskvärdering enligt SCORE2 (beroende på hur mycket som fyllts i tidigare i processen och deltagarens ålder). Här ges läkaren också möjlighet att skriva en kommentar kring vilo-EKG:t, som dokumentation.

Vid SCORE2 kan man också klicka fram den modifierade SCORE2-tabell som rekommenderas vid rök- och kemdykning och som vi valt att också applicera för medicinsk kontroll vid klättring med stor nivåskillnad eftersom premisserna vad gäller den absoluta risken för kommande året är det man bedömer snarare än den relativa 10-årsrisken.

Det sista avsnittet under Klinisk undersökning och bedömning ger möjlighet att dokumentera hur man bedömer risken för den aktuella deltagaren, utifrån dennes ålder.

För dem under 40 år beskriver man om man identifierat något avvikande, som tyder på hjärtsjukdom, eller om man bedömer att deltagaren har förhöjd risk.

För dem som är 40 år eller över beskriver man om man identifierat något avvikande i EKG, status eller anamnes och därefter om man identifierat annan riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom än vad som ingår i SCORE2 (ålder, kön, rökning, blodtryck, non-HDL). Man får sedan presenterat för sig vilken risknivå deltagaren befinner sig på, alltså den sammanvägda kliniska 10-årsrisken för kardiovaskulär sjukdom.  

Därefter kan man kommentera vilken bedömning man gör kring den medicinska kontrollen som helhet.

Bedömning för Tjänstbarhetsintyg

Tjänstbarhetsintyg för klättring med stor nivåskillnad ska inte utfärdas för arbetstagare som har en diagnos eller hälsotillstånd, som innebär en ökad risk för att drabbas av händelser, som kan leda till ohälsa, skada eller olycksfall. Exempel på händelser är 

• plötslig medvetandeförlust
• nedsatt uppmärksamhet, koncentrationsförmåga eller initiativförmåga 
• förlust/nedsättning av vitala funktionsförmågor som andning, blodcirkulation eller kommunikationsförmåga 
• nedsatt balans eller koordinationsförmåga 
• betydande begränsning av rörligheten. 

För att utfärda tjänstbarhetintyg i Plustoo, klicka antingen på ”Gå vidare” eller på ”Intyg/utlåtande” i vänstermenyn.

Först väljer man om bedömningen lett fram till att ett tjänstbarhetsintyg ska utfärdas, eller inte. Man kan också fylla i att deltagaren inte är bedömd, vilket gör att den ändå räknas in i statistiken, men markeras som en inte genomförd medicinsk kontroll.

Om man väljer att inte utfärda tjänstbarhet kommer man få valet att fylla i ett utlåtande istället, för att ändå kunna kommunicera resultaten till arbetsgivaren.

Nästa uppgift att fylla i är vilka datum intyget ska gälla mellan.

Enligt rekommendation från Arbetsmiljöverket kan tjänstbarhetsintyget ”framåtdateras” upp till två månader, för att minska överlapp, så intyget kan börja gälla från och med dagen efter att tidigare tjänstbarhetsintyg löper ut.

Utifrån från-och-med-datumet räknas automatiskt när tjänstbarhetsintyget slutar gälla, förutsatt att man vill följa det intervall som anges av föreskriften. ”Nästa medicinska kontroll föreslås ske” sätts automatiskt till 1 månad före utgångsdatumet, men kan justeras utifrån lokala förutsättningar. 

Man väljer sedan om nästa medicinska kontroll ska innefatta vilo-EKG och lipidstatus. Det har betydelse för vilken bevakning som noteras för deltagaren.

I intygets sista del kan kommentarer till deltagaren och arbetsgivaren ges. Kommentaren kommer ses av båda, varför vi inför en påminnelse om att inhämta samtycke. Om ”nej” fylls i kommer det inte gå att skicka intyget.

När du är färdig med intyget, klickar du på "Spara och signera intyg digitalt”. 

Du får frågan om du vill förhandsvisa, vilket kan vara bra, för att se att exempel alla datum stämmer innan man skriver under.

Utkastet visas i webbfönstret. När du stänger det kommer du tillbaka till Plustoo och signerar tjänstbarhetsintyget, varefter det signerade intyget visas för påtitt. Det kan sedan sparas ner för att läggas in i journalen som dokument.

Publicering i journal

Hur du publicerar intyg och sammanfattning i journal kan du läsa om här.

Deltagaren kan sedan logga in med Bank-ID på todaytoo.com för att se sitt intyg där.

Intervall medicinska kontroller