Audiometri i Plustoo

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

• Inmatning av värden
• Välj metod - Hörtröskelbestämning eller Screeningaudiometri
• Resultatet presenteras i audiogrammet ...
• ... och som Bullerskademarkör
• Vid screeningaudiometri kan inte alltid resultat presenteras för alla deltagare
• Begränsning med screeningaudiometri
• Exempel på resultatpresentation i audiogram och med bullerskademarkör
• Statistiken i grupprapporten om man använder screeningaudiometri
• Fördjupning; Om normalvärde, medianvärde och 90:e percentilen
• 
  

Audiometri ingår i tjänsterna

• Hälsoundersökning med Hörselundersökning 
• Nyanställningsundersökning med Hörselundersökning
• Medicinsk kontroll för Buller

I Plustoo kan två olika metoder av tonaudiometri genomföras.

• Hörtröskelbestämning till/från 0 dB för bestämning av ”exakta” hörströsklar genom att identifiera den lägsta ljudstyrka (= dB HL) som deltagaren kan höra på ett antal olika frekvenser.
  
• Screeningaudiometri. Kontrollerar om deltagaren hör ett antal olika frekvenser ned till ett viss förvald ljudstyrka, vanligen 10-20 dB.

Inmatning av värden

Det finns tre alternativa sätt att mata in deltagarens resultat från audiometrin: 

1.    Via import från Entomed i programvaran (se guiden Audiometri - import Entomed SA 202), eller

2.    Manuell inmatning av värden i programvaran, eller

3.    Manuell inmatning av värden i Plustoo.com (webbapplikationen)

Välj metod - Hörtröskelbestämning eller Screeningaudiometri

Ange vilken metod du använt:

4.    Hörtröskelbestämning till/från 0 dB, eller 

5.    Screeningaudiometri

Val av metod påverkar hur deltagarens resultat presenteras i audiogram samt om en bullerskademarkören kan presenteras i samtalsunderlaget, på hälsokontot och i statistiken i grupprapporten (se mer längre ned i guiden).

Resultatet presenteras i audiogrammet ...

I audiogrammet redovisas

• deltagarens resultat för vänster och högre öra (blått och rött streck)
• referensvärde utifrån medianvärde och 90:e percentilen (två gråa streck) 
• eventuell screeningnivå (lila streck)

... och som Bullerskademarkör

Bullerskademarkör används för att beskriva förekomsten av en eventuell bullerskada hos en deltagare. Bullerskademarkören är diskantmedelvärdet av hörtrösklarna för 3000, 4000 och 6000 dB. Just de frekvenserna används då det är hörseln för de frekvenserna som oftast försämras vid en bullerskada. Deltagarens bullerskademarkörer jämförs sedan med referensvärden utifrån deltagarens ålder och kön och presenteras:

• Som förväntat (grönt)
• Något sämre än förväntat (gult)
• Påtagligt sämre än förväntat (rött)

Vid screeningaudiometri kan inte alltid resultat presenteras för alla deltagare

Vid screeningaudiometri där deltagarens hörtröskel ligger PÅ screeningnivån, vet vi inte om det är deltagarens faktiska hörtröskel eller om deltagaren hade hört lägre ljudnivåer om mätningen innefattat nivåer till/från 0 dB. I dessa fall kan ingen bullerskademarkör presenteras, varken i Plutsoo, på deltagarens Hälsokonto eller i grupprapporten. 

• I Plustoo och på Hälsokontot presenteras istället vilken screeningnivå deltagaren hörde, för egen jämförelse mot referensvärdena.
• I grupprapporten redovisas detta som bortfall i form av en grå stapel ”Hörtröskel <= Screeningnivån”.
  
  

Vid screeningaudiometri där deltagarens hörtröskel är HÖGRE än screeningnivån, kan resultat presenteras på samma sätt som om Hörtröskelbestämning till/från 0 dB använts (då deltagarens exakta hörtrösklar fastställts). Bullerskademarkören presenteras då i Plustoo, på Hälsokontot och i grupprapporten utifrån vad som är förväntat utifrån ålder och kön

Begränsning med screeningaudiometri

För personer upp till 50-årsåldern är medianvärdet fortfarande bättre än 20 dB för de flesta frekvenserna. Det får till följd att: 

• Om det i audiogrammet markeras att ens hörtröskel ligger på 20 dB (för att man inte testat lägre ljudstyrka) kommer det se ut som att man har påtagligt nedsatt hörsel, men egentligen kanske man hade hört ända till 5 dB om man testat för det = de som hör bra kommer se ut som att de har nedsatt hörsel (= Metoden kommer redovisa att de med god hörsel har nedsatt hörsel = låg specificitet).
  
  
• Man kan tillhöra de 10% som hör sämst, men fortfarande höra alla frekvenser vid 20 dB = man riskerar att missa hörselnedsättningar i yngre åldrar. (Metoden har hos dem dålig förmåga att hitta hörselnedsättning = låg sensitivitet).

För tidig upptäckt av hörselnedsättning rekommenderas Hörtröskelbestämning till/från 0 dB.

Exempel på resultatpresentation i audiogram och med bullerskademarkör

I nedan exempel har vi en 45-årig man med uppmätt bullerskademarkörerna 14,5 på vänster öra och 19,0 på höger öra. Här visar vi hur resultatpresentation påverkas av de val du gör.

Hörtröskelbestämning till/från 0 dB:

• Hörtrösklarna i audiogrammet är rättvisande för båda öronen. 
  
• Bullerskademarkörer presenteras för båda öronen eftersom exakta hörtrösklar fastställts.

Screeningaudiometri med screeningnivå 10 dB:

• Hörtrösklarna i audiogrammet är  
  • delvis rättvisande för vänster öra, förutom för de lägre frekvenserna där de potentiellt är missvisande, då hörtröskeln = screeningnivån 10 dB.
  • rättvisande för höger öra, då samtliga hörtrösklar är högre än screeningnivån 10 dB.
• Bullerskademarkörer presenteras för båda öronen eftersom deltagarens hörtrösklar är högre än screeningnivån och exakta hörtrösklar har kunnat fastställas.

Screeningaudiometri med screeningnivå 15 dB:

• Hörtrösklarna i audiogrammet är 
  • mestadels potentiellt missvisande för vänster öra, då hörtröskeln = screeningnivån 15 dB. 
  • delvis rättvisande för höger öra, förutom för de lägre frekvenserna där hörtröskeln = screeningnivån 15 dB. 
• Bullerskademarkör presenteras 
  • endast för höger öra eftersom hörtrösken för höger öra är högre än screeningnivån och exakta hörtrösklar har kunnat fastställas. 
  • För vänster öra kan dock inget resultat presenteras eftersom exakt hörtröskel inte kunde fastställas (eftersom mätningen inte innefattade nog låga ljudnivåer).

Screeningaudiometri med screeningnivå 20 dB:

• Hörtrösklarna i audiogrammet är potentiellt missvisande för båda öronen. 
  
• Bullerskademarkörer kan inte presenteras för något öronen eftersom hörtrösklar = screeningnivån 20 dB (mätningen innefattade inte nog låga ljudnivåer gör att fastställa deltagarens exakta hörtrösklar på något öra).

Statistiken i grupprapporten om man använder screeningaudiometri

I statistiken i grupprapporten redovisar vi hur många i en arbetsgrupp vars bullerskademarkör är 

• Som förväntat = 50:e percentilen eller bättre (grönt). 
• Något sämre än förväntat = sämre än 50:e percentilen men bättre än 90:e percentilen (gult).
• Påtagligt sämre än förväntat = 90:e percentilen eller sämre (rött).
• Bortfall = Hörtröskel <= screeningnivån (grått).

Om man använt screeningaudiometri där en stor del av arbetsgruppen hör lägre ljudnivåer är screeningnivån kommer det bli ett stort bortfall (grå stapel). Hos yngre arbetsgrupper rekommenderas därför Hörtröskelbestämning eller screeningmätning med låg screeningnivå om man vill kunna presentera mer fullständig statistik på gruppnivå. 

Fördjupning; Om normalvärde, medianvärde och 90:e percentilen

För att beskriva om en deltagare hör ”normalt” är det inte helt relevant att beskriva om deltagaren hör ända ned till 0dB, eftersom det från ca 25 års ålder är helt ”normalt” att inte göra det. Det kan då vara mer relevant att jämföra med den ”typiska hörtröskeln” för andra i samma ålder. För att göra det möjligt har vi lagt in den ”typiska hörtröskeln” för åldersgruppen; medianvärdet. 

Medianvärdet innebär att hälften (50%) av alla personers uppmätta värden för åldersgruppen ligger över det värdet och hälften (50%) av alla uppmätta värden ligger under det värdet. Medianen är alltså ett spridningsmått och är samma sak som ”50:e percentilen”. 

För att också jämföra med dem som hör allra sämst i åldersgruppen redovisar vi också den ”90:e percentilen”, där 90% av alla hör bättre och 10% hör sämre. Om deltagarens uppmätta hörtröskel är sämre än värdet för den 90:e percentilen tillhör deltagaren alltså de 10% i åldersgruppen som hör sämst.