FAQ Blodprofil

Vad baserar ni graderingen av kolesterolvärdena på? De stämmer ju inte överens med dem som kommer från laboratorier (NORIP)?

Det är skillnad på referensintervall/normalvärde och vilka värden som ger en riskökning för ett tillstånd. Ett referensintervall (till exempel från nordiska referensintervallsprojektet, NORIP) beräknar man utifrån att undersöka vilka värden (till synes) friska personer i en befolkning har. Man tar då bort de som har de allra lägsta och de allra högsta värdena och bestämmer sedan vilket som är det lägsta respektive högsta värdet för referensintervallet, som alltså fångar in 95% av alla friska individer (normalfördelning).

Vilka blodfettsnivåer som innebär risk för hjärt- och kärlsjukdom är en annan sak. Då har man istället tagit reda på vilka värden som verkar innebära ökad risk att insjukna i hjärtkärlsjukdom genom att jämföra individer som har utvecklat sjukdom jämfört med dem som inte har det. Syftet är att försöka hitta sätt att förebygga (åter)insjuknande i hjärtkärlsjukdom. I europeiska och svenska riktlinjer för förebyggande behandling av hjärtkärlsjukdom har man frångått att för friska individer ange ett exakt värde för enskilda kolesterolvärdena. I stället förordar man användande av ett bredare instrument för kardiovaskulär riskbedömning, exempelvis SCORE2. Där väger man samma flera olika faktorer (non-kolesterol, blodtryck, rökvanor, kön och ålder), för att bedöma om man löper större risk än andra för att insjukna i allvarlig hjärtkärlsjukdom och när det är dags att göra insatser.  

Varför kan vi inte välja olika referensvärden för olika åldrar, laboratoriernas referensvärden gällande kolesterolvärden är ju beroende av ålder.  

Syftet med HPI:s hälsokonto är att återkoppla laboratorievärden på ett sätt som gör att deltagaren förstår vad värdena kan betyda för hälsan.

För vissa prover, som Hemoglobin (Hb, ”blodvärde”), är gränserna enkla: under 117 g/L för kvinnor och 134 g/L för män definieras som anemi (blodbrist). Där sammanfaller alltså normalvärde och risknivå. 

För blodfetter är det mer komplicerat. Här överensstämmer inte normalvärden med de nivåer som innebär ökad risk för hjärt–kärlsjukdom. Gränsen för risk beror på vilken riskgrupp man tillhör (låg–hög), vilket i sin tur påverkas av till exempel om man redan har en hjärt–kärlsjukdom eller andra riskfaktorer. SCORE-värdet används också för att uppskatta risken. Dessa riskgrupper är dock inte åldersberoende på det sätt som anges från laboratorier. 

Vi vill inte återkoppla med gradering utifrån risk, utan utifrån normalnivåer i befolkningen, dvs utifrån laboratoriets gränsvärden.  

Ni kan själva ställa in vilka gränsvärden som ska användas i hälsokontot, men i dagsläget finns inte en funktion för att använda olika gränser för olika åldrar. Det är egentligen bara för kolesterolvärdena det är relevant för dem i arbetsför ålder. Av anledningar som framgår ovan har vi inte prioriterat den utvecklingen. Vi siktar på att i första läget utveckla möjligheten att justera färggraderingen utifrån aktuell riskgrupp. 

Läs gärna mer på: 

• Internetmedicin – Hyperkolesterolemi 
  
• European Society of Cardiology 

Se också nedan bilder från 2025 års uppdateringar av 2019 ESC/EAS Riktlinjer för behandling av dyslipedemi: